SiG13 Idéhistoriska föreläsningar (5 tillfällen)

Idéhistoriska föreläsningsserie

Det kanske inte passar alla att följa en hel föreläsningsserie. Därför har vi gjort det möjligt att enbart anmäla sig till en eller flera av de föreläsningar som ingår i denna serie.

Under februari och början av mars ger SiG en serie om fem idéhistoriska föreläsningar som alla utgår från föreläsarnas forskningar, i några fall från deras böcker som publicerades 2025 eller är under publicering 2026. Deras teman har stor historisk betydelse och relaterar i flera fall direkt till vår samtid.

Tid:          Torsdagar kl. 14.00-15.00 följt av fika och frågor (OBS: 5 mars kl. 10.00)

Tillfällen:  5

Lokal:      Göteborgs Adventkyrka, Norra Allégatan 6

Avgift:      750 - om du söker hela serien får du en rabatt på 150 kr, jämfört om du skulle anmäla dig till alla enstaka föreläsningar

Värd:        Mats Andrén

Mats Andrén,
Professor emeritus, idéhistoria (history of ideas)
Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Gothenburg.
Affiliate w. CERGU (Centre for European Research)
Thinking responsibility for the neighbour: From Jaspers to Derrida, in Irina Hron & Håkan Möller (eds) Neighborliness: Poetics, Politics, and Practices of Neighbor-Love (Stockholm: KVHAA, 2025), 239-259.
European research at the University of Gothenburg: Multi- and interdisciplinarity, in Andreas Moberg (ed) Towards non-unidisciplinary research in European studies (Berlin: Walter de Gruyter, 2025), 157-163.

2026-02-05, Kl. 14-15.30 (inkl. kaffe och frågestund)
Om hur atombomben förändrade världen.
Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945 avslutade det andra världskriget. Sprängningarna och den följande upprustningen under 1950-talet gjorde tydligt att det nya vapnet hade en enorm förstörelsepotential. Efterhand upprättades olika avtal för att kontrollera dess spridning men också att tillvarata de möjligheter till fredligt bruk som kärnteknologin medförde. Föreläsningen belyser hur atombomben förändrade vår världsbild. Månaderna och åren efter sprängningarna skrevs både rapporter och ingående reflektioner över atombombens faror och dess konsekvenser. Det talades om den överhängande risken av ett tredje förödande världskrig men också om att krig inte längre var möjligt. Den gjorde avtryck bland filosofer och andra intellektuella, liksom att den lämnade avtryck i litteraturen och i filmer.
Föreläsare: Mats Andrén, professor emeritus, Göteborgs universitet

2026-02-12 Kl. Kl. 14-15.30 (inkl. kaffe och frågestund)
Kvinnliga intellektuella i upplysningstidens Göteborg
År 1774 gjorde Anna Maria Lenngren litterär debut i den göteborgska tidningen Hwad nytt? Hwad nytt? Detta skedde genom två kvinnors försorg – tidningens redaktör Anna Hammar Rosén och boktryckaren Elisabeth Hellman. Denna centrala händelse i svenska kulturhistoria var alltså en helt igenom kvinnlig affär. Tidigare forskning har anmärkt på det ansenliga antal kvinnor som medverkande i tidningar, tryckerier och vittra sällskap i hamn- och stapelstaden Göteborg, men några utförliga studier finns inte. I föredraget presenterar vi delar av den kartläggning av kvinnliga intellektuella i upplysningstidens Göteborg som vi genomfört och de platser där de var verksamma: tryckerierna, pressen, de lärda sällskapen och teatrarna.
Föreläsning av Maria Johansen, lektor, Göteborgs universitet och Matilda Amundsson, forskare, Göteborgs universitet

2026-02-19 Kl. 14-15.30 (inkl. kaffe och frågestund)
Kråkspaningar – i kultur och natur
Vilken är den vanligast förekommande fågeln i svensk poesi? Svaret är med tanke på listan över tänkbara kandidater – näktergalen, örnen, svanen, svalan – kanske något överraskande: kråkan. Den tycks bland poeterna väcka en känsla av främst fascination och respekt. Men den kan också få dem att backa, som inför något främmande. Det är en fågel som inte lämnar någon iakttagare helt oberörd. Kråkan har nu inte bara flugit genom den moderna poesin. I denna kultur- och zoologihistoriska exposé ska vi följa den från antiken och medeltiden fram till vår egen tids poesi.
Föreläsare: Håkan Möller, professor, Göteborgs universitet

2026-02-26, Kl. 14-15.30 (inkl. kaffe och frågestund)
Historien om det moderna universitetet. Från humanistisk reflektion till samhällsvetenskaplig styrning.
Det finns en seglivad myt enligt vilken universitetet är en fri sfär, oberoende av politik och marknadsintressen. Myten brukar berättas med hänvisning till den tyske humanisten Wilhelm von Humboldts klassiska texter om kunskapssökande för kunskapssökandets skull. Mer rättvisande är att tala om det moderna universitetet som styrt av en forskningspolitik med strategiska satsningar som syftar till att säkerställa att forskning och högre utbildning bidrar till industrins fortsatta framåtskridande. I sin föreläsning följer Susanne Dodillet två vetenskapsmän som medverkat till denna ordning: den till Rockefellerstiftelsen knytne nationalekonomen Gösta Bagge (1882-1951), och pedagogen Torsten Husén (1916-2009) som samarbetade med OECD. Med dessa personer i centrum belyser hon de politiska riktningsval och marknadsintressen som präglat 1900-talets universitetshistoria.
Föreläsare: Susanne Dodillet, docent Stockholms universitet

2026-03-05, Kl. 10-11.30 (inkl. kaffe och frågestund)
Svenska reseberättelser från mellankrigstidens Afrika
Den europeiska koloniseringen av Afrika kulminerade under början av 1900-talet och vid denna tid var Etiopien Afrikas enda självständiga land. Hundratals svenskar var verksamma i Central- och Afrika under denna tid och i olika yrken såsom läkare, officer, forskare och missionär. Föredraget utgår från berättelser de skrev om sin tid i Belgiska Kongo, Brittiska Kenya respektive Etiopien i genrer som kolonisationsberättelse, expeditionsberättelse, jakt- och äventyrsberättelse samt missionsberättelse. Hur såg de på den europeiska kolonialismen och sin egen roll i den och hur skildrade de afrikanerna? Vilka idéer om svenskhet, utveckling och kultur ger de uttryck för? Dessa och andra frågor tas upp i föredraget som vill belysa ett kapitel i den svenska kolonialismens historia.
Föreläsare: Peter Forsgren, professor emeritus, Linnéuniversitetet

Venues

Göteborgs Adventkyrka, Norra Allégatan 6, 41301 Göteborg