Vi träffas vid ett antal tillfällen för att fördjupa oss i lyssnandet på mästerverk av framstående tonsättare från skilda epoker. Olika aspekter på musiken som form och stil ingår liksom tonsättarens plats i tid och rum, men framför allt försöker vi formulera varför och hur musiken talar till oss.
Inför varje träff är det möjligt att förbereda sig genom att (gärna ett flertal gånger) lyssna på inspelningar av det verk som vi ägnar oss åt vid just det tillfället.
Föreläsningsserien hålls av Jan Alm, tidigare verksam som kontrabasist i Göteborgs Symfoniker och universitetslektor vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet.
Tid: Torsdagar kl. 10:00−12:00 (inkl. 15 min. kaffepaus)
Avgift: 1570 kr - observera att du tjänar 200 kr på att välja hela serien, jämfört om du anmäler dig till alla enstaka tillfällen
Torsdag 22 januari
Tonsättarporträtt: Felix Mendelssohn
Mendelssohns betydelse var stor för det europeiska musiklivet på 1800-talet. Symfonierna nr 3 och 4 skrevs tidigt, i 20-års åldern efter resor i Europa. Han ville själv inte publicera dem - inte bra nog. (Lyssna på Symfoni nr 4; "Italienska).
Mahler: Symfoni nr 6 och Kindertotenlieder
När Gustav Mahler, som vuxit upp med 11 syskon (varav 6 dog i tidig ålder), börjar tonsätta Friedrich Rückerts Kindertoden-gedichten har hustrun Alma svårt att förstå detta.
Tematiken i sångerna spiller också över, in i den sjätte symfonin från 1906.
Beethoven: Symfoni nr 5
Symfoniernas Symfoni? Man kan få för sig att man hört den förut men den drabbar ändå med obruten kraft varje gång man får till ett bra framförande. Skisserna låter oss ana hur mycket arbete som låg bakom kompositionen.
Brahms: Symfoni nr 1
Schumanns profetiska beskrivning av Brahms som den som ska föra Beethovens fackla vidare in i framtiden gjorde det extra svårt för den unge Johannes Brahms. Det dröjde ett par decennier, till 1876, innan han ansåg sin första symfoni värdig att publiceras. (Nummer två följde redan 1877.).
Sjostakovitj: Symfoni nr 10
Sjostakovitjs 10:e symfoni framfördes efter Stalins död 1953. Mycket talar för att den − förutom att vara fantastiskt mångfacetterad och underhållande musik − är en direkt uppgörelse med Stalin.
Torsdag 26 februari
Tonsättarporträtt: Carl Nielsen
Carl Nielsen har haft stor betydelse för Göteborgs musikliv. Han var dirigent för GSO 1918−1922, men redan 1914 bjöd Wilhelm Stenhammar in Carl Nielsen som då bl.a. framförde just Tredje Symfonin med Göteborgs Symfoniker. (Lyssna på Symfoni nr 3).
Musiken framförs av GSO den 26, 27 februari