SiG19 Staden och arkitekturen som system (4 tillfällen)

Tema arkitektur  ”Organiserad komplexitet” och kopplingen mellan  stadsbyggnad och byggnadskultur

Staden och arkitekturen som system

I sista kapitlet av sin bok The Death and Life of Great American Cities från 1961 ställer Jane Jacobs frågan “vad för slags fråga en stad är”. Och hon svarar att den är en ”organiserad komplexitet” som inte kan förstås med enkla orsakssamband eller statistiska metoder utan måste använda sig av den biologiska forskningens då nya metoder. Systemteori blev en vetenskap i tiden med tillämpningar både inom ekologi, stadsplanering och arkitektur. Begreppet ”byggnadskultur” hör genom sin koppling till kultur = odling också hemma här.

I den här föreläsningsserien närmar vi oss på olika sätt frågan om stadsplanering och arkitektur som ”organiserad komplexitet” eller ”system”.

Tid:              Torsdagar kl. 10:00−12:00 (inkl. 15 min. kaffepaus)

Tillfällen:     4

Plats:            Göteborgs Adventkyrka, Norra Allégatan 6

Avgift:          980 - om du följer hela föreläsningsserien får du 200 kr rabatt, jämfört om du skulle anmäla dig till alla enstaka föreläsningar.

Värd:            Roger Palmqvist

Torsdag den 26 mars kl. 10:00−12:00 (inkl. 15 min. kaffepaus)

Sverige och Schweiz: En jämförelse av två byggnadskulturer
från 1950 till idag

Claes Caldenby presenterar arbetet med en kommande bok som gör en jämförelse mellan två byggnadskulturers utveckling under trekvarts sekel. Vad är det som formar en byggnadskultur och hur kan man förstå den stora skillnaden mellan Sverige och Schweiz idag, två annars på många sätt lika länder?

Claes Caldenby är professor emeritus i arkitekturens teori och historia på Chalmers och arkitekturkritiker som en i redaktionen för tidskriften Arkitektur. Han har i tolv år hållit kurser i arkitekturhistoria på Senioruniversitetet.

Torsdag den 2 april kl. 10:00−12:00 (inkl. 15 min. kaffepaus)

Attraktiva städer – att sikta mot ett rörligt mål

Städer är människans kanske mest avancerade skapelse. De har i sig en attraktionskraft som driver på urbaniseringen både globalt och regionalt men vad är det som gör städer attraktiva? Genom en blick på olika svenska epoker och skiftande stadsbyggnadsideal får vi perspektiv på dagens utveckling i både stora och små städer och samhällen.

Anna-Johanna Klasander är forskarutbildad arkitekt med särskilt intresse för staden som form och fenomen. Hon delar sin tid mellan White arkitekter, där hon leder kontorets forskning- och utvecklingsverksamhet, och Chalmers där hon är konstnärlig professor i stadsbyggnad på Chalmers med fokus på undervisning för både arkitekt- och ingenjörsstudenter.  

Torsdag den 16 april kl. 10:00−12:00 (inkl. 15 min. kaffepaus)

Att förvalta och utveckla Göteborg

Att förvalta och utveckla Göteborgs offentliga ytor – vägar, gång- och cykelbanor, parker, torg, lekplatser och mycket mer – är en årlig miljardaffär. I detta ingår både att investera i nya projekt som förbättrar staden och gör den mera attraktiv och hållbar, och att reinvestera i befintliga anläggningar som slits och åldras. Denna föreläsning handlar om den komplexitet som präglar såväl uppdrag som planerande och utförande organisation.

Erik Linn är utbildad arkitekt med mångårig erfarenhet inom stadsbyggnad, dessutom en van föreläsare och arkitekturguide. Sedan hösten 2024 jobbar han som verksamhetsutvecklare inom GIS och geodata på Stadsmiljöförvaltningen i Göteborgs stad.

Torsdag den 23 april kl. 10:00−12:00 (inkl. 15 min. kaffepaus)

På gränsen

I frågeprogrammets ”På spåret” anda berättar Johan Schubert utforskande om stadsgränsers historia. Stadsgränsen får tjäna som utgångspunkt för fördjupningar av stadens historia som ett system i ständig förändring.

Syftet med föreläsningen är att visa hur kul och berikande det är att fördjupa sig i arkitektur-historia och stadsplanering som pensionär när man har gott om tid att se sig omkring bokstavligen och bildligt. Stadsgränserna väljs från olika länder och tidsepoker. Relevansen för Göteborgs utveckling som stad belyses kontinuerligt i föreläsningen som ett sätt att få perspektiv och konkretisering. Föreläsningens ramberättelse handlar inte om Göteborg, men ändå så gör den det!

Johan Schubert är matematiker och ingenjör som hela livet arbetat med frågor om systemarkitektur både i industrin och högskolan, med tiden som erkänd expert och professor. Både inom matematik som systemteori är begreppet ”gräns” centralt. Schubert fick för sina insatser att korsbefrukta det praktiska ute i industrin med det teoretiska på högskolan som den förste KTH:s guldmedalj i industrisamverkan, en dimension som är viktig för all utveckling i samhället.