SiG 20 Europa (6 tillfällen)

Europa (6 tillfällen)
Under hösten 2026 anordnar Senioruniversitetet en serie föreläsningar på temat Europa. Vi har bett experter från Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet (CERGU) att tala över angelägna ämnen. De är alla mycket erfarna lärare och föreläsare, var och en ledande forskare inom sina områden.

Tid: Torsdagar kl. 14.00–15.00 (följt av kaffe och frågestund i ca 30 min.)
Tillfällen: 6
Lokal: Göteborgs Adventkyrka, Norra Allégatan 6
Avgift: 900 kr – om du anmäler dig till hela serien får du en rabatt på 180 kr, jämfört om du skulle anmäla dig till alla enstaka föreläsningar
Värd: Mats Andrén, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet.

Torsdag 5 november kl. 14.00−15.00 (följt av kaffe och frågestund i ca 30 min.)
Ukraina som en del av Europa
På senare år har tanken på Ukraina som en del av Europa vuxit sig allt starkare. Ukraina – till ytan lika stort som Frankrike – var länge okänt för de flesta västeuropéer, inklusive för oss svenskar. Nu har detta förändrats och Ukrainas regering och administration arbetar hårt för att närma sig Europa med syftet att bli en del av EU.
Men hur har det sett ut tidigare under historien? Trots idoga försök från Rysslands och Sovjetunionens sida att kulturellt införliva Ukraina och att utradera dess kulturella särart, har tanken på landet som en del av Europa aldrig helt dött ut. Kontakter har funnits på många olika områden.
I föredraget presenteras dessa kontakter översiktligt – alltifrån anläggandet av grekiska handelskolonier på 600-talet f.Kr., via kungliga äktenskap under medeltiden, digerdödens väg från Krim till Västeuropa, Ukrainas roll som mottagare och förmedlare av renässansens tankar, blomstrande judisk kultur, fram till dagens ukrainska diaspora. De ukrainare som idag, på grund av kriget, lever runtom i Europa är levande länkar till denna historia. Thomas Rosén är docent i slaviska språk vid Göteborgs universitet. Vid sidan av undervisning i ukrainska, som han har bedrivit sedan 1993, har han även undervisat i ryska, BKS och albanska. Idag forskar han om språksituationen i dagens Ukraina och han deltar i arbetet med att skapa en ukrainsk-svensk ordbok, den första i sitt slag.

Torsdag 12 november kl. 14.00−15.00 (följt av kaffe och frågestund i ca 30 min.)
Hur europeiska känner vi oss?
En del människor känner sig mer som européer än andra. Vad beror det på? Hur kan vi förstå dessa skillnader? Spelar det någon roll för hur vi tänker och agerar politiskt? Människor kan även känna identifikation med flera olika nivåer (från lokal nivå till Europa), så kallad flernivåidentifikation. Personer som har flernivåidentifikation skiljer sig också från de som bara identifierar sig med en nivå.
Forskning visar att människors identifikation med Europa bland annat kan påverka stödet för EU-medlemskap, vilken sorts EU vi vill se i framtiden, förtroende för europeiska politiska institutioner och viljan till solidaritet med andra europeiska länder. Med utgångspunkt i sådan forskning kommer föreläsningen att gå igenom hur olika typer av attityder till EU i Sverige har förändrats över tid, och varierar mellan olika samhällsgrupper. Det är exempelvis stor skillnad mellan stödet för att vara kvar som medlemsland i EU och stödet för att införa Euro som valuta eller stödja att EU i framtiden utvidgas med fler medlemsländer. Föreläsningen kommer även att ta upp resultat från forskning om svenska Europaparlamentsval; hur väljarbeteendet skiljer sig från nationella val när det gäller såväl valdeltagande som val av parti.
Linda Berg är lärare och forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Hon är studierektor för de tvärveten-skapliga Europaprogrammen och knuten till Centrum för Europaforskning (CERGU). Hon är dessutom, tillsammans med Henrik Ekengren Oscarsson, primärforskare för de svenska Europaparlamentsvalundersökningarna.

Torsdag 19 november kl. 14.00−15.00 (följt av kaffe och frågestund i ca 30 min.)
Hur har EU-medlemsskapet påverkat det svenska rättssystemet?
När Sverige för drygt 30 år sedan blev medlem i Europeiska Unionen förändrades vårt rättssystem i grunden. EU-samarbetet är ur denna aspekt unikt. Inga andra internationella samarbeten, såsom FN, WTO, Europarådet (Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna) eller NATO, har påverkat vårt eget rättssystem i samma omfattning.
Sedan inträdet i EU gäller EU-förordningar som svensk lag. Sveriges riksdag måste implementera de direktiv som antas av EU:s lagstiftare och EU-domstolen har sista ordet angående den korrekta tolkningen av EU-rättens innebörd. Den här föreläsningen tar upp de grundläggande konsekvenserna av EU-medlemsskapet genom att förklara både hur EU-lagstiftning blir till och får effekt i vårt nationella system och hur EU-domstolen samarbetar med svenska domstolar genom att meddela förhandsavgörande om den korrekta tolkningen av EU-rätten. Med denna kunskap som utgångspunkt tar vi oss därefter an frågan om huruvida EU-medlemsskapet kan sägas ha förändrat det svenska rättsystemet.
Andreas Moberg är lektor och docent vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan, GU. Han undervisar och forskar om frågor som är kopplade till EU-samarbetet, med utgångspunkt i den EU-rättsliga regleringen.

Torsdag 26 november kl. 14.00−15.00 (följt av kaffe och frågestund i ca 30 min.)
Språkens roll som identitets- och nationsskapande
Ett språk är inte bara ett kommunikationsmedel utan och också en lätt identifieringsmarkör, Det hörs om det är en skåning eller norrlänning som talar. Det kan kännas autentiskt och skapar en tillhörighet som man delar eller inte delar. Språket placerar oss i det mänskliga pusslet, och vi känner tillhörighet. Det kan vara vårt eget språk eller dialekt eller den språkliga varietet som talas i en del av världen där vi semestrat eller kanske av någon anledning tycker illa om.
Det används också som intäkt för att skapa en nationalism kring ett statsbygge. Man fryser gärna en händelse i historien för att motivera landanspråk förenade med identitetsmarkörer som språk och religion. Tänk på förhållandet mellan Kosovo och Serbien! Tänk också på svenskan i Finland som identitetsmarkör med tillhörande sociala och kulturella implikationer. Partiet sannfinländarna ser numera engelskan som det huvudsakliga hotet mot finskan och inte längre svenskan. I Ukraina accepterar många i de västra delarna av landet inte att man talar ryska i de östra delarna. Språket förbinds med fienden.
Språk är alltså ett grundläggande kriterium för vår tillhörighet och våra preferenser och fördomar. Det är detta som ska behandlas och diskuteras i föreläsning med huvudsakligt fokus på Europa. Fundera gärna på dina egna erfarenheter och uppfattningar! Vad tycker du om användningen av engelska och olika invandrarspråk i Sverige?
Ingmar Söhrman, professor emeritus i romanska språk, särskilt spanska vid Göteborgs universitet. Han disputerade vid Uppsala universitet. I sin forskning har han ägnat mycken tid åt minoritetsspråk och etnicitet i språkliga sammanhang förutom mer lingvistiska ämnen. Han har bl.a. skrivit Språk, nationer och andra farligheter och redigerat Minoriteter i Europa.

Torsdag 3 december kl. 14.00−15.00 (följt av kaffe och frågestund i ca 30 min.)
Staten och islam. Jämlikhet, integration eller kontroll?
Frågan om islam och muslimers närvaro i Europa har alltid skapat olika positioner och debatter i samhället. Är islam en del av Europas historia och rötter eller skall islam och muslimer främst ses som något främmande och importerat? Oavsett hur dessa frågor besvarats har Sverige och flera stater i Europa försökt att hitta olika strategier att förhålla sig till en ökad religiös och kulturella mångfald. Medan vissa har talat om en utveckling av en slags getto-islam som präglas av utanförskap och parallella rättssystem, har andra röster försökt att lyfta fram progressiva tolkningar av islam som skall ligga till grund för en slags Euro-Islam. I mitt föredrag skall jag dels ge exempel på hur Sverige har förhållit sig till dessa frågor, dels hur olika länder inom EU har sett på behovet av att skapa utbildningar för muslimska religiösa ledare (exempelvis imamer, själavårdare, lärare, etcetera). Är den ökade närvaron av islam och muslimer en fråga om jämlikhet, likabehandling och religionsfrihet, eller måste majoriteten skyddas mot minoriteten?
Göran Larsson är professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet vid Institutionen för litteratur, idéhistoria, och religion (LIR) samt gäst-professor vid Akademin för polisiärt arbete vid Högskolan i Borås.

Torsdag 10 december kl. 14.00−15.00 (följt av kaffe och frågestund i ca 30 min.)
Europeiska Unionens Globala Roll i en Geopolitisk Tid
Europeiska unionen verkar i dag i en värld där de internationella relationerna genomgår djupgående strukturella och politiska förändringar. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har underminerat den europeiska säkerhetsordningen, samtidigt som ökande instabilitet i Europas närområde och fördjupade transatlantiska spänningar utmanar den regelbaserade ordning som länge har utgjort en central utgångspunkt för EU:s utrikespolitik.
Mot denna bakgrund aktualiseras grundläggande frågor om EU:s globala roll, dess handlingsutrymme och dess normativa trovärdighet. Unionens inflytande har historiskt främst vilat på handel, utvecklingssamarbete, reglering och diplomati snarare än militär makt. I en internationell miljö där krig, geopolitiskt maktspel och ekonomisk politisering blivit alltmer framträdande, prövas dock denna modell på nya sätt.
I denna föreläsning behandlar Lisbeth Aggestam relationen mellan makt, ledarskap och principer i EU:s utrikespolitiska agerande. Särskilt diskuteras i vilken utsträckning EU kan upprätthålla ambitionen att försvara multilateralism, folkrätt och mänskliga rättigheter i en mer fragmenterad internationell ordning, samt vilka spänningar som uppstår mellan unionens normativa självförståelse och dess praktiska agerande i olika konflikter och partnerskap.
Lisbeth Aggestam är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och associerad forskare vid Centrum för Europaforskning (CERGU). Hennes forskning är inriktad på utrikes- och säkerhetspolitik, med särskilt fokus på EU:s utrikespolitiska ledarskap och på förändringsprocesser inom nationell utrikes- och säkerhetspolitik. Hon undervisar på kandidat- och masternivå i utrikespolitisk analys samt om Europas roll i världen.

Venues

Göteborgs Adventkyrka, Norra Allégatan 6, 41301 Göteborg