Vad har SAS kaffekanna och handikapphjälpmedel gemensamt?

När MoMA (Museum of Modern Art) i New York, visade den internationella utställningen Designs for Independent Living 1988, var mer än hälften av föremålen från Sverige. Hur kom det sig att Sverige nådde den framskjutna positionen? Den tidiga hjälpmedelsutvecklingen har tillämpats på nya områden, ex.vis SAS kaffekanna, yrkes- resp sportredskap, vilket skildras i ord och bild.
Maria Benktzon, professor, industridesigner

Maria Benktzon är medgrundare och tidigare partner i Veryday (f.d. Ergonomidesign). Utexaminerad från Konstfack 1969. Ändrade inriktning det sista året på skolan från Textil/mode till design för barn med funktionsvariation. Lång erfarenhet av att arbeta med handikapphjälpmedel och design för alla, med ett inkluderande förhållningssätt.

FÖRELÄSNINGEN

Vad har handikapphjälpmedel och SAS kaffekanna gemensamt?

Flera viktiga förutsättningar förelåg samtidigt för den tidiga hjälpmedelsutvecklingen i Sverige: bildandet av STU (styrelsen för teknisk utveckling) och Handikappinstitutet, intresserade företag, intresserade och kunniga läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och intresserade designers.

Satsningar på hjälpmedel var ett prioriterat område. Handikappinstitutets och STU:s tidiga arbeten hade stor betydelse för initiering av projekt, kartläggning av behov samt utvecklingsarbete.

Kunniga designers som Henrik Wahlforss, med erfarenhet från USA, tog tidigt initiativ till banbrytande projekt och samarbeten – Permobil rullstol, den första designade griptången för Gustavsberg och det s.k. Handtag/grepp-projektet. 

Det internationella genombrottet kom när MoMA, Museum of Modern Art i New York, visade den internationella utställningen Designs for Independent Living 1988, där mer än hälften av föremålen var från Sverige, många formgivna av Benktzon­/Juhlin. Bland dessa produkter märks den första vinklade kökskniven, äta/dricka-produkter, käppar, kryckor och griptänger.