17. Genteknik och genterapi

Det genetiska materialet i alla levande organismer är DNA. Analyser av DNA med gentekniker har gett häpnadsväckande information om människans ursprung vilket uppmärksammats med 2022 års Nobelpris till Svante Pääbo.
Gentekniker används också inom sjukvården för bl.a. diagnostik av virusinfektioner och andra sjukdomar och för framställning av vacciner. Nya verktyg för att förändra DNA utvecklas hela tiden och de blir alltmer precisa.
Det kanske mest kända är den med Nobelpris belönade gensaxen CRISPR/Cas9. Den, och andra genredigeringsverktyg, är idag viktiga inom grundforskningen där de används för att modifiera DNA, t.ex. stänga av en gen och se hur det påverkar organismen. Genredigeringsverktyg har också blivit viktiga inom växtförädlingen, där de kan ersätta mindre precisa metoder. Inom genterapin har det gjorts mycket stora framsteg de senaste 10 åren och idag är flera terapier godkända inom EU. Oftast rör det sig om att kompensera för en muterad gen genom att föra in en funktionell gen i några av patientens celler, men det har också gjorts försök med genredigering där målet är att ”reparera” gener direkt i patienten. Om redigering/modifiering görs på könsceller eller befruktade ägg går det förändrade DNA:t i arv, något som leder till viktiga etiska frågeställningar.

Serieansvariga: Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi, tfn 070-634 92 14, Marie Nyman, fil.dr, tidigare kanslichef i Gentekniknämnden, tfn 073-364 02 56, och Kristina Glimelius, professor em. i kulturväxternas genetik och förädling, tfn 070-678 50 10.

Program
2 feb. Genterapi – äntligen genombrott efter många motgångar.
Mia Olsson, fil.dr i molekylär genetik, Gentekniknämnden.

16 feb. 1. Forntida DNA – ett fönster till det förflutna.
2. Människans evolution och 2022 års Nobelpris i medicin och fysiologi.
Magnus Lundgren, forskare och föreståndare för SciLifeLab Ancient DNA, Uppsala universitet (1) och Mattias Jacobsson, professor i genetik, Uppsala universitet (2).

2 mars Klinisk användning av genteknik vid ärftliga sjukdomar.
Anna Wedell, professor i medicinsk genetik, Karolinska institutet.

16 mars Immunförsvaret och vacciner.
Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi, Karolinska institutet.

30 mars Genetik, miljö och livsstil – vad påverkar vad? Insikter från tvillingforskning.
Patrik Magnusson, senior forskare och chef för Svenska Tvillingregistret STR, Karolinska institutet.

13 april Vilken roll spelar gentekniken för livsmedelsförsörjningen och ett hållbart lantbruk?
Marie Nyman.

Tid: Torsdagar udda veckor 2/2–13/4 kl. 15.15–16.45. 12 timmar.
Lokal: Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6D.
Avgift: 400 kr.