16. Hundraåringen som skapade förvirring. Kvantmekaniken 100 år.

Kvantmekaniken skapades till synes på nolltid för hundra år sedan. Tidigare olösta problem fick sin lösning men andra problem tornade upp sig. En utdragen förvirrad process följde, under vilken den sanna naturen av denna revolution gradvis avslöjades. Kvantmekaniken anses än i dag vara svår intill obegriplighetens gräns. Samtidigt möjliggör den en kvantteknologi och en utveckling inom livsvetenskaper, som bidrar till vårt välstånd. Med hjälp av kvantmekaniska beräkningar får man inom medicinområdet till exempel en ökad förståelse av biologisk katalys och läkemedelsfunktion och inom naturvetenskapen kan man exempelvis förstå och utveckla nya material med tillämpningar inom energi- och informationsteknologi. Begreppet kvantmekanik myntades i en artikel med titeln Zur Quantenmechanik 1925 av Max Born, som ledde ett enastående lag av unga forskare i Göttingen. Ett antal arbeten 1925 av gruppen revolutionerade den moderna fysiken. I spåren följde sedan Erwin Schrödinger, Paul Dirac, Richard Feynman och många andra.
Serieansvariga: Staffan Yngve, professor em. i teoretisk fysik, tfn 070-297 80 16, och Yvonne Brandt Andersson, professor em. i oorganisk kemi, tfn 070-659 81 47. 

Program
23 sept.   Kvantmekanik, historik och inflytande på kulturen.
Bengt Gustafsson, professor em. i teoretisk astrofysik, Uppsala universitet.

7 okt.   Kvantfysik i material – från dagens transistor till morgondagens kvantdator.
Annica Black-Schaffer, professor i fysik, Uppsala universitet.

21 okt.   Enzymer – biologins kvantmekaniker.
Johan Åqvist, professor i teoretisk kemi, Uppsala universitet.

Tid: Tisdagar udda veckor 23/9–21/10 kl. 13.15–14.45. 6 timmar. 
Lokal: Universitetshuset, Sal X.
Avgift: 200 kr. 

Venues

Universitetshuset, Biskopsgatan 3, 75310 Uppsala